Dags att ta tag i nuet

Min bloggtitel säger ju allt.
När andan faller på. Ja, det kan man ju lugnt säga.
Jag startade bloggen 2010 nånting och gjorde då ett inlägg.
Sen dess har det inte hänt mycket vill jag lova.
På bloggen alltså.
I ärlighetens namn hade jag liksom glömt att jag startat den.
Ända tills idag. När jag kände att jag ville kommentera en annan blogg som jag började följa efter programmet "Sofias Änglar" på kanal 5.
Den bloggen är i särklass det mäktigaste i känsloväg jag någonsin tagit del av.
Jag önskar att Du också tar del av den, och kanske Du liksom jag, omvärderar livet litegrann.
http://joelisacadam.blogspot.com/

Jag - grejset

I min kropp virvlar tankar omkring mest hela tiden.
Ingen rast, ingen ro.
Ibland stannar en och annan tanke kvar på något mystiskt, kladdigt och otäckt ställe djupt där inne i det mörka varma grejset som är jag.
Vad vill jag bli när jag blir stor?
Fånig tanke egentligen. Jag som precis börjat kämpa åt andra hållet. Det mindre.
Jag vet att jag vill något annat.
Men jag vet inte vad.
Det är svårt att komma till det där andra när jag inte vet vad det är.
Eller vet jag?
Feghet är ett tråkigt tillstånd. Så lätt att fastna i. Och så rullar det på.
I det trygga.

Jag har två liv.
Ett som är och ett som finns i grejset.
I grejset är det alltid så himla bra. Där finns alla och allt jag saknar.
Djup ikväll.

Ja. Ibland blir det inte roligare än såhär. Det kallas trygghet.

·٠•●♥Ƹ̵̡Ӝ̵̨̄Ʒ♥●•٠·